Etikettarkiv: vinter

Gundes skidbluff gav råg i ryggen

Gunde Svan och Wasa Knäcke

Va, vad gör programledaren för Fångarna på fortet i skidspåret, och i landslagsdräkt dessutom? Tro det eller ej kids, men Gunde Svan var längdåkningens superstjärna under andra halvan av 80-talet. Denne renlevnadsman, nykterist, och allmän helylle-friskus var det rena Björn Borg-klassen på under 84–91 då hann bl.a vann fyra olympiska guldmedaljer och sju VM-guld. En del av framgångsreceptet var tydligen knäckebröd, men är det inte lite väl mycket Socialstyrelsen över ”några skivor varje dag”?

Här kan man vinna Kneissl-skidor och Gunde var ju deras galjonsfigur vid den här tiden. Tyrolska Kneissl har gjort skidor sedan 1919 och verkar ha haft ett gott anseende men också stora problem med skakig ekonomi, ombildningar, konkurser, ägarbyten och ja… rena SAAB-härvan. Men det kändes nog ändå hoppfullt så här 1987, då man hade Gunde som vann guldmedaljer på löpande band och glatt viftade med sina Kneissl efter målgång. Men allt var inte som det verkade. 2005 avslöjade Aftenposten att det många gånger var övermålade Fischer – de bästa skidorna som fanns – Gunde åkte på. Fischers tidigare racing-chef, Gerhard Thaller, sa då: ”Det var surt att stå och titta på det och veta att det var våra skidor han åkte på, trots att det såg ut som det var konkurrentens.” Enligt Thaller var det så att Fischer ovetandes i en ny kollektion hade använt ett varumärkesnamn som Kneissl ägde. För att slippa dra tillbaks hela kollektionen fick de ge 200 par skidor till Kneissl och det var på sådana skidor Gunde vann många av sina segrar.

Och självklart var det just Sveriges landslag, med Gunde, som vann skidstafetten i VM i Oberstdorf i Västtyskland.

Annons av Brindfors Annonsbyrå.

Fantomen 2/87

Tio mesbjörnar i nacken

Mesbjörn

Messmör har jag aldrig smakat men från ungefär Dalarna och norrut verkar det vara väldigt populärt att ha på mackan. Jag har ingen personlig relation till vare sig björnen eller smöret men tror inte att det är något för mig – jag har som princip att aldrig smaka på något som jag inte gillade vid 10 års ålder. Av någon anledning är förpackningen och marknadsföringen riktad mot barn och sånt är ju lite intressant. Varför gillar barn messmör mer än vuxna? Det verkar inte särskilt sött och onyttigt utan består mest av vassle så det är ju inte jordnötssmör direkt.

Teckningen tycker jag är fin, jag tänker på scenen i Sällskapsresan II – Snowroller där den slemmiga schweiziska värdshusvärden Rudi Katz åker nedför backen med en ryggsäck full med baguetter. Filmen kom två år innan den här annonsen så jag tänker utgå ifrån att illustratören inspirerades av den scenen.

I övrigt är det i vanlig ordning en för lång text där tre avsändare försöker övertyga läsaren om att messmör är gott, att man ska gå i skidskola hos SYSO och att man ska bo på Sunwing (SunTrip?) hotell. För säkerhets (hepp!) skull klämde man in Fjällsäkerhetsrådet som fjärde logotyp. Dagens glosa: ”kont”.

Fantomen 4/87

En glass i skidspåret, ja tack!

Favoritglass med Wassberg

Här i bloggen lämnas inget åt slumpen. Har vi en annons med svenska skidåkare vilar jag inte förrän jag tagit reda på namn och meriter på de avbildade atleterna. Att mannen var Thomas Wassberg (fyra OS-guld, tre VM-guld, tre VM-silver och ett VM-brons) var tydligen inte så svårt, det såg till och med min bror. Själv kände jag inte igen honom utan vresig blick och skägg, men det var visst attribut han lade sig till med senare i karriären (på bilden är han runt 23).

Damens identitet var svårare. En gissning var Lena Carlzon-Lundbäck, innan namnet Eva Olsson (sjutton SM-guld) dök upp i diskussionerna. Svenska Skidförbundet bekräftade den senare teorin. Vilka barnen är förtäljer inte historien, men det verkar med tanke på hårfärgen inte helt otroligt att de är Evas.

Annonsen då, jo den är fin! Vackert målad målport, skylt och snö, bra friläggning av längdskidåkarna (ovanligt vid den här tiden) och så sportkändisar som tydligen var så kända att man inte behövda skriva ut deras namn.

Men det finns ju ett uppenbart problem. Vem vill äta glass i skidspåret? Jag har fått min beskärda del av längdskidåkning på friluftsdagar och annat genom åren, och aldrig har jag sett någon ha glass med sig i väskan. Oftare då en termos med varm choklad. Väldigt optimistiskt av Glace-Bolaget att slå ett slag för glass som matsäck.

Fantomen 4/79