Etikettarkiv: serietidning

Hoa-Hoa, superstark!

Hoa-Hoa Dahlgren (bra att efternamnet är med så att man inte förväxlar honom med andra Hoa-Hoa) läser Stålmannen (nummer 7/80) och lyckas tack vare det ta 65 kg i stöt. Jag är inte jätteimponerad. Hans personbästa är ju 207,5 kg. Men man ville väl hålla det lite enkelt för annonsens skull, så att han inte skulle stå illröd i ansiktet på den sista bilden.

Han kanske inte gick all-in på den här plåtningen men hans meritlista går inte av för hackor: svensk mästare 5 gånger under perioden 1973 till 1979 och totalt 11 guldmedaljer (man kan få upp till tre guldmedaljer i ett SM – ryck, stöt och sammanlagt) och så ett EM-brons 1977 på det.

Förutom tyngdlyftning (och för all del ”På spåret”) är väl Hoa-Hoa mest känd för att ha varit affischnamn för pappaledighet 1978. Efter en idé från Janne ”Loffe” Carlsson, som hade uppdraget två år tidigare, gjordes den klassiska affisch där den muskulöse Dahlgren håller ett spädbarn i famnen (Peter Svenonius, som fick 400 kr i gage) under texten ”Barnledig pappa!”. Han skulle dock inte bli pappa förrän 12 år senare, och då var han inte pappaledig. När jag fick veta att han aldrig varit pappaledig kändes det lite som jag att antar att det skulle göra om man fick veta att Gunde Svan helst tillbringade fritiden i soffan med en skål baconchips och inte i skidspåret.

Här är Hoa-Hoa i Försäkringskassans reklamfilm för pappaledighet:

Se filmen här

Western 12/81

Med blå trikå i Fantomenland

Fantomen var riktigt stor i Sverige ett tag på 80-talet, större än i något annat land någonsin. Han hade till och med ett eget land. 1986 invigdes Fanomenland på Parken Zoo i Eskilstuna och varje sommar fick någon tanig stackare dra på sig de blå trikåerna och ett par gummistövlar och försöka fylla ut dräkten bäst det gick. Titta här hur det kunde se ut.

Jag fick aldrig uppleva det på plats utan fick nöja mig med sådana här annonser, men var nog inte alltför ledsen över det. Jag var visserligen en inbiten läsare och prenumerant men det lockade inte riktigt att besöka den där gubben. I somras var jag på Parken Zoo för första gången och som väntat var Fantomenland borta för alltid. Men jag missade det tydligen bara med lite drygt ett år. Viskande skogen stod kvar, men den var inte utmärkt på kartan. Dödskallegrottan hade bytt namn till ”Gråttan” och hade mer piratkaraktär. Fantomen hade petats till förmån för kaninen Kalle Kunskap.

I samband med nedläggningen sa VD Mats Ericson: ”De barn som kommer till Parken Zoo har ingen relation till Fantomen mer än att han är en figur som bor på Parken Zoo” och det kan jag mycket väl förstå. Tidningsförsäljningen började sjunka kraftigt mot slutet av 80-talet och 1991 var man så desperata att man började ge ut tidningen i färg. Många äldre läsare övergav då serien och någon större återväxt bland yngre verkar inte ha förekommit. Men tidningen ges fortfarande ut och det är ju ändå glädjande på något vis.

Kolla in barnen på dödskalletronen, kan det bli mer 80-tal än så?

Fantomen 9/87

Fleksnes på tryckeriet

Fleksnes tar en Serienytt från tryckpressen

När jag bläddrar bland mina tidningsbuntar ser jag många fina annonser, varvat med en del riktigt trista. Men så finns också de där guldkornen som verkligen sticker ut. Som den här till exempel, vilket fynd!

Här står ingen mindre än Rolv Wesenlund, mer känd som Marve Fleksnes, och roffar åt sig en bunt rykande färska Serienytt (nummer 16/76) direkt från tryckpressen. Visst är det väl Rolv? Jag tänker utgå ifrån det i alla fall, han är väldigt lik Rolv som var populär i Sverige vid den här tiden.

Marve såg vi i serien Fleksnes Fataliteter som gick i Sverige i sex omgångar 1972-1982 och gjorde succé. Långfilmen Den siste Fleksnes kom 1974 och gjorde succé även den. En sista säsong av serien gjordes 1988 och så ett allra sista avsnitt 2002. Jag minns serien mycket väl och tyckte den var jättekul! Jag ska banne mig köpa DVD-boxen en vacker dag. Rolv var som sagt väldigt populär på 70- och 80-talet så han dök ofta upp i rutan, bland annat i en liten roll i Göta Kanal 1981.

Tidningen han girigt roffar åt sig är alltså Serienytt och den läste jag aldrig. Den kändes kanske lite för vuxen och tråkig, med intetsägande namn och oklar inriktning. Dessutom lades den ned 1983 så alla ex jag såg var ju redan gamla.

Annonsen är helt underbar! Men om det visar sig att det inte är Rolv på bilden blir ju detta inlägg något märkligt.

Buffalo 8/77

Björn Borg på bänken

Det här är mitt äldsta nummer av Fantomen och med råge den äldsta annonsen i bloggen hittills. 80-talsreklam? Nej, det är det ju inte men det bryr jag mig inte om.

För här halvligger ju själve Björn Borg på en massagebänk med endast en handduk (ok, klocka, hals- och armband också) på sin magra kropp. Han läser Buster 19/74. Serien med honom själv började i 11/75 så det är inte den han läser. Han ser road ut, men gesten ser ut att säga ”nej, din sopa!” eller ”hur kunde han missa det där läget?”.

Så här på hösten -75 var Björn 19 år men redan en etablerad stjärna, med segrar i Franska öppna, US Pro och Swedish Open under bältet. De fem raka Wimbledon-segrarna låg ännu i framtiden.

Jag är helt ointresserad av sport, men med en sporttokig bror läste jag väldigt mycket Buster under 80-talet. Att Björn Borg haft en egen serie kände jag dock inte till, jag antar att den lades ned senast 1983 då Björn lade racketen på hyllan. Fin annons ändå, men rubriken ”Game, set…” kunde slopats, och den röda texten kunde varit vit och legat snyggare.

Fantomen 17/75

Relaterat inlägg

Relaterat inlägg