Etikettarkiv: 70-tal

Skynda dig, ta en Toy-tröja!

Toy

Full fart på dessa 70-talsbarn! Men varför, de har ju redan säkrat sina tröjor och borde därför leva som de lär och ta’t lugnt. Kopplingen vägmärken – Toy är väl inte den mest självklara men ok, man ska ta det lugnt i trafiken förstås och skyltarna ska signalera detta. Men 90-skylten borde väl då ha varit en 30-skylt istället?

Sweden_road_sign_B2.svgSkylt nummer 2, ”Stopp vid vägkorsning”, är lite intressant eftersom den inte finns kvar längre. Den ersattes 1973 med den röda, åttakantiga stoppskylten vilket gjorde denna tröja retro ganska snabbt.

Kalle Anka & C:o 20/1972

Varning för flirtande clown

Flirt från GB

En bild av ren och skär ondska. Här står John Wayne Gacy med sina senaste offer. För att locka till sig barn brukar han klä ut sig till clownen Pogo och dela ut glassar. Förklädnaden lyckas dock inte dölja hans illvilliga flin och de lystna blickarna han kastar på barnen skulle ha varnat mindre oskuldsfulla byten. Men Astrid och Siv vill ju bara ha varsin hjärte-festlig glass och clownen verkar ju så snäll och generös. Han har massor med glassar i sin skåpbil säger han.

GB visar redan här i början på 70-talet att clowner i barnreklam är dömt att misslyckas. Trots det försökte sig Marabou på samma sak under 80-talet med sina miniclowner. McDonald’s ska vi inte tala om, men Ronalds nuna ser man lyckligtvis allt mer sällan tycker jag.

Eller är det bara jag? Såg jag Det (1990) i för unga år och blev traumatiserad? Delvis kanske, men ta en ordentlig titt på GB-gubben här ovan och säg att han inte ser ut att äta barn till frukost.

Flirt var årets nyhet 1972, tillsammans med bl.a. Sandwich och Piggelin men blev till skillnad från dem inte så långvarig i glassboxen – redan 1979 var den försvunnen.

Kalle Anka & C:o 20/1972

Fleksnes på tryckeriet

Fleksnes tar en Serienytt från tryckpressen

När jag bläddrar bland mina tidningsbuntar ser jag många fina annonser, varvat med en del riktigt trista. Men så finns också de där guldkornen som verkligen sticker ut. Som den här till exempel, vilket fynd!

Här står ingen mindre än Rolv Wesenlund, mer känd som Marve Fleksnes, och roffar åt sig en bunt rykande färska Serienytt (nummer 16/76) direkt från tryckpressen. Visst är det väl Rolv? Jag tänker utgå ifrån det i alla fall, han är väldigt lik Rolv som var populär i Sverige vid den här tiden.

Marve såg vi i serien Fleksnes Fataliteter som gick i Sverige i sex omgångar 1972-1982 och gjorde succé. Långfilmen Den siste Fleksnes kom 1974 och gjorde succé även den. En sista säsong av serien gjordes 1988 och så ett allra sista avsnitt 2002. Jag minns serien mycket väl och tyckte den var jättekul! Jag ska banne mig köpa DVD-boxen en vacker dag. Rolv var som sagt väldigt populär på 70- och 80-talet så han dök ofta upp i rutan, bland annat i en liten roll i Göta Kanal 1981.

Tidningen han girigt roffar åt sig är alltså Serienytt och den läste jag aldrig. Den kändes kanske lite för vuxen och tråkig, med intetsägande namn och oklar inriktning. Dessutom lades den ned 1983 så alla ex jag såg var ju redan gamla.

Annonsen är helt underbar! Men om det visar sig att det inte är Rolv på bilden blir ju detta inlägg något märkligt.

Buffalo 8/77

Björn Borg på bänken

Björn Borg läser Buster

Det här är mitt äldsta nummer av Fantomen och med råge den äldsta annonsen i bloggen hittills. 80-talsreklam? Nej, det är det ju inte men det bryr jag mig inte om.

För här halvligger ju själve Björn Borg på en massagebänk med endast en handduk (ok, klocka, hals- och armband också) på sin magra kropp. Han läser Buster 19/74. Serien med honom själv började i 11/75 så det är inte den han läser. Han ser road ut, men gesten ser ut att säga ”nej, din sopa!” eller ”hur kunde han missa det där läget?”.

Så här på hösten -75 var Björn 19 år men redan en etablerad stjärna, med segrar i Franska öppna, US Pro och Swedish Open under bältet. De fem raka Wimbledon-segrarna låg ännu i framtiden.

Jag är helt ointresserad av sport, men med en sporttokig bror läste jag väldigt mycket Buster under 80-talet. Att Björn Borg haft en egen serie kände jag dock inte till, jag antar att den lades ned senast 1983 då Björn lade racketen på hyllan. Fin annons ändå, men rubriken ”Game, set…” kunde slopats, och den röda texten kunde varit vit och legat snyggare.

Fantomen 17/75

Roterande balanshjul för ett ungt och aktivt liv

Efter en tids föräldraledigt är jag tillbaks (som om ingenting hänt) med en titt på Roto-Trainer. Den här sortens annonser var vanliga i Fantomen i slutet av 70-talet. Jag skulle tro att läsarna var ett par år äldre då än ett decennium senare (obs, jag menar inte att läsarna liksom föryngrades med åren utan det är snittåldern jag tänker på) för målgruppen för annonsen måste ju vara 15- till 18-åriga finniga grabbar. Numera är det väl mest medelålders soffpotatisar framför TV-Shop som köper sånt här.

Formgivaren stötte på problem. Han ville ha med fyra saker: själva redskapet (jättestort), muskler, hur man använder det samt massor av text. Det blev honom övermäktigt och han fick bara plats med tre av dem. Genom att lägga Roto-Trainern över mannens fot döljer han därmed hur man ska göra.

Modellen på bilden (shortsen, polisongerna, frisyren – så rätt!) har uppenbarligen inte byggt upp sina muskler genom att använda Roto-Trainer.

Texten måste ju kommenteras också. Det är löjligt mycket text men så var det alltid förr. En mycket intressant detalj är en totalt onödig mening som beskriver själva texten i annonsen: ”Den här annonsen ger information…” Något sådant har jag aldrig stött på förut. ”Motståndet anpassar sig automatiskt till Din ökande styrka” – tillåt mig tvivla! Skumt med kontonummer i adressen också. Box kan man ju förstå, men konto? Och så det bästa, ”gratisbroschyren” byter plötsligt namn i kupongen till ”färgprospektet”!

Fantomen 20/79

Far och flyg med Wahlströms

Vinn resa till Disneyworld med Wahlströms

En annons för MER, eller nej Wahlströms är det ju. Som synes på flaggan var det 65-årsjubileum 1979 (Wahlströms grundades 1911 och har gett ut barnböcker sedan 1914 – men betyder det att de firade 65 år 1976 också?).

Det här var väl en mysig bild med glada barn i en specialstylad resväska, men kunde de inte tagit en bild när de tittar in kameran? Speciellt pojkens blick snett ner i golvet stör.

Så klassiskt att man kan vinna en ponny eller en moped! Maffigt med en Disneyworld-resa också, det vore kul om vinnaren hörde av sig och berättade lite om hur resan var. Vet nån vem som vann?

Wahlströms böcker med de klassiska röda och gröna ryggarna har jag läst massor av och eftersom jag var galen i indianer och dinosaurier som pöjk fann jag en favorit i böckerna om Hjortfot. Örnöga var okej också. Jag gillade också bland annat Tvillingdeckarna, Hitchcock och Enid Blytons böcker. Nu i höstas läste jag första kapitlet i ”Hjortfot” som godnattsaga för barnen och det var… bedrövligt dåligt. Så jag tror inte jag ska genomföra idén med att läsa om Hjortfot-böckerna ändå.

Det ser ut som att all färg användes till Disneyworld-loggan så Wahlströms egen logo fick bli vit på ljusblå bakgrund, mycket lättläst. Roligt omslag på bokkatalogen där i hörnet.

Fantomen 20/79

Stabil ramkonstruktion till nioåringen

LEGO Go-Cart från 1978

Svart och mörkblått på svart bakgrund, hur tycker vi det funkar? Bedrövligt såklart. Men LEGO är trots allt alltid LEGO så den här vill man köpa ändå. Och kolla in – den kan bli en motorcykel också!

Om texten kan sägas att det är den största samling fackuttryck jag stött på hittills. Smaka på det här bara: ”Motorblocket med cylinder, kolvar, vevstång och vevaxel…”, ”kuggstångsstyrning”, ”kardanlänk”, ”bussningar”, ”hålbalkar”, ”ramkonstruktionen”… Det vattnas i munnen på den teknikintresserade. Men det här med att ha samma text som rubrik och underrubrik gillar jag inte.

När jag skrev om en LEGO-annons från 1979 undrade jag om det verkligen bara fanns sju modeller i Sverige då, men det stämmer säkert. Enligt den här annonsen fanns det ett år tidigare endast sex stycken (motorer och kompletteringssatser oräknade) och det betyder att det bara kom en ny modell på ett år. Utgivningstakten idag är lite snabbare kan man säga.

Fantomen 24/78

En glass i skidspåret, ja tack!

Favoritglass med Wassberg

Här i bloggen lämnas inget åt slumpen. Har vi en annons med svenska skidåkare vilar jag inte förrän jag tagit reda på namn och meriter på de avbildade atleterna. Att mannen var Thomas Wassberg (fyra OS-guld, tre VM-guld, tre VM-silver och ett VM-brons) var tydligen inte så svårt, det såg till och med min bror. Själv kände jag inte igen honom utan vresig blick och skägg, men det var visst attribut han lade sig till med senare i karriären (på bilden är han runt 23).

Damens identitet var svårare. En gissning var Lena Carlzon-Lundbäck, innan namnet Eva Olsson (sjutton SM-guld) dök upp i diskussionerna. Svenska Skidförbundet bekräftade den senare teorin. Vilka barnen är förtäljer inte historien, men det verkar med tanke på hårfärgen inte helt otroligt att de är Evas.

Annonsen då, jo den är fin! Vackert målad målport, skylt och snö, bra friläggning av längdskidåkarna (ovanligt vid den här tiden) och så sportkändisar som tydligen var så kända att man inte behövda skriva ut deras namn.

Men det finns ju ett uppenbart problem. Vem vill äta glass i skidspåret? Jag har fått min beskärda del av längdskidåkning på friluftsdagar och annat genom åren, och aldrig har jag sett någon ha glass med sig i väskan. Oftare då en termos med varm choklad. Väldigt optimistiskt av Glace-Bolaget att slå ett slag för glass som matsäck.

Fantomen 4/79

Gnuggisar – rub it on!

Kalkitos gnuggisar

Gnuggisar var så jäkla kul när man var liten! Det jobbiga var att jag var lite ivrig och inte alltid orkade gnugga så länge som man skulle, med trasiga gnuggisar som följd. För det mesta slutade det dock lyckligt. Kalkitos var tydligen rätt stort i stora delar av världen fram till mitten av 80-talet, därför är det märkligt med det väldigt finsk-lydande namnet. Jag har inte hittat något som tyder på att Finland hade med namnvalet att göra dock. Däremot fann jag att företaget återupplivats i Singapore. För den som vill gnugga igen är det bara att beställa!

Fin annons, och eftersom det tydligen var nytt här är det rätt att visa en tydlig steg för steg-guide. Man kunde försökt trycka mer på de övriga motiven, det var ju inte gnuggandet i sig som var grejen utan om man gillade vilda djur gillade man att gnugga vilda djur. Men det är inte alla som gillar vilda djur eller hur? Pojken är fotograferad framför en… enorm trädstam? Eller en vägg inne i en pyramid?

Fantomen 19/78

Kameran med handtaget

Kodak Ektra

Här har vi nåt för fotonördarna, en Kodak Ektra. Om Ektra kan nämnas att den hade ett skumt, fult namn och att idén med ett handtag till kameran inte verkar ha slagit direkt. Den låter väl inte så där alldeles heltokig annars, eller? Eller ja, jag ser i och för sig inte att det skulle bli så där överdrivet mycket stadigare för att man håller i ett handtag så där. När slutade man förresten använda uttrycket pocketkamera? Tycker aldrig man hör det numera.

Om annonsen kan nämnas att det är rart med de livs levande 70talsbarnen, att den svarta ramen känns lite onödig och att rubriken är väldigt liten och ”osexig”. Dessutom, håller han inte kameran väldigt konstigt i bild fyra? Det ser inte alls ut som på den stora hand-bilden.

Fantomen 24/78