Etikettarkiv: 1989

Commodore 64 – press play on tape baby!

Commodore 64

Äntligen lite datorspel här i bloggen, och vi går ut hårt med Commodore 64. Min granne hade en sån här och min bror en Commodore 128. Faktum är att runt 100 000 såldes i Sverige, och 17 miljoner i världen, vilket gör Commodore 64 till världens mest sålda hemdator.

Commodore 64 tillverkades mellan 1982 och 1994 och lanserades i Sverige våren 1983. Priset var då ca 6 000 kr men sjönk snabbt. Uppföljaren Commodore 128 släpptes 1985 men blev inte samma succé vilket man får förmoda är orsaken till att det är föregångaren som visas upp i denna annons. Det som däremot är lite underligt är att annonsen visar modellen 64C från 1986 och inte 64G från 1987. Överhuvudtaget är det väldigt tidstypiskt att göra en annons för en 6 år gammal dator och låtsas som ingenting.

800px-Commodore-DatassetteDet charmiga med Commodore var så klart bandstationen. Man kunde alltså spela in datorspel på vanliga kassettband och sedan spela dem i datorn! Sen fick man ha listor med spelen samt vid vilka tider på bandet de började och sen spola bandet till strax före rätt tidpunkt, trycka på Play och spänt hoppas att datorn hittade spelat. Alltid lika spännande! Några spel jag spelade är Who Dare’s Wins, Blue Max och 1942.

Här kan man se ett litet YouTube-klipp som visar en del av proceduren:

Typiskt för 80-talets spelannonser är att man har med en fin/häftig bild/illustration istället för att visa hur spelet faktiskt ser ut. Detta för att spelen var så fula. Tänk bara hur annonsen skulle sett ut med fotot utbytt mot denna skärmdump från California Games:

0903a

Fantomen 16/89

Frosties surfar på leksaksvågen

Frosties 1989

Tony Tiger är tillbaka från Australien och förändringens vindar har blåst. ”Frost Flakes” har blivit ”Frosties” och ”GRR…MMM!” har blivit ”GRREAT”. Annars är det mesta sig likt, bara bättre tecknat. Men storyn är så enormt generell och förutsägbar att man blir lite sur när man läser den.

Frosties tillhörde tillsammans med Kalaspuffar basen i min kost som barn. Om jag åt dem med filmjölk till hade jag såklart massor av socker på, eftersom filmjölk är surt. Att flingorna var fullkomligt marinerade i socker (runt 40%) redan i paketet spelade ingen roll. Mina matvanor verkar vara mer oförändrade med åldern än andras (eftersom jag inte provar saker jag inte gillade när jag var 11, alltså skaldjur, svamp, grönsaker och annat sånt där onödigt) men nuförtiden skulle jag ändå inte kunna äta en sådan sockerbomb varje morgon.

En bidragande anledning till Frosties-konsumptionen var att det på den här tiden fanns en leksak i varje paket. Flingpaketen var alltså rena rama Kinderäggen! Och just Frosties (och även Smacks tror jag) hade det häftigaste någonsin, nämligen små dinosauriebilder som man kunde vrida på så att de visade en annan bild. På varje bild fanns en dinosaurie samt ett nutida djur som skulle motsvara denna. Jag tror till exempel att Tyrannosaurus Rex delade bild med en tiger, förmodligen pga den gemensamma nämnaren ”stor köttätare”. Man fick ju ständigt dubletter i paketen men då kunde man skicka in dem och skriva vilka bilder man ville ha istället. Och så kunde man klistra in dessa bilder i bok och efter några månader var min komplett. Och denna bok var en av mina käraste ägodelar men den blev nog helt sönderläst och finns inte längre bland oss.

Kalle Anka & C:o 48/89

Big Cat, grrrreat big bite

Rango med kokos och jordnötter

Hur många R fanns det här då? Erkänn att du räknade! Det gjorde jag och svaret var 94. En enkel annonsidé men den känns väldigt Frosties som ju också använde ”grrrreat” i sina annonser vid den här tiden. Men vem var då först? Följ bloggen så lär svaret komma med tiden!

”Big Cat” lanserades i slutet av 70-talet och såldes av engelska Rowntree Mackintosh som även hade bl.a. Kit Kat, After Eight och Smarties i sortimentet. Vid det här laget, alltså 1989, hade Rowntree Mackintosh dock köpts upp av Nestlé som tog över alla deras varumärken. ”Big Cat” bytte namn till ”Lion” 1993 och finns kvar än idag, dock med nytt recept och i mindre bitar än förr. Inte så ”great big bite” alltså. Det finns till och med flingor med Lion.

Märklig beskärning och storlek på fotot på lejonet, det var inte vackert men vägs upp lite av den fina målningen av förpackningen.

Fantomen 17/89

 

Barbie och Ken runt flygeln

Barbie Superstar

Barbie alltså. Så jäkla fjantigt. Kolla in Kens ben bara, han kan inte ens böja på dem! Och varför har han egentligen låtit göra en statyett av frugan? Är det inte lite ”Jabba the Hut gör en karbonitstaty av Han Solo” över det?

Men okej, jag ska inte klaga på Barbie. De som lekte med dem som barn kan bli förbannade. Mycket har skrivits om det sjuka kroppsidealet genom åren, så det behöver vi inte ta här men det här med att dockorna inte kan stå är ju faktiskt inte så mycket att orda om. Det är ju det vanliga bland dockor. Säg en sorts docka som kan stå bra. Kom igen, en enda!

Rosa och fluff för hela slanten, signerat Ted Bates HBG.

Kalle Anka & C:o 48/89