Första numret av denna kortlivade och blodiga tidning. Råcool tyckte jag då det begav sig och det tycker jag delvis ännu. Ganska snyggt omslag men ful typografi och märkligt med rymddräkten – de är inte i rymden i serien.
När jag bläddrar bland mina tidningsbuntar ser jag många fina annonser, varvat med en del riktigt trista. Men så finns också de där guldkornen som verkligen sticker ut. Som den här till exempel, vilket fynd!
Här står ingen mindre än Rolv Wesenlund, mer känd som Marve Fleksnes, och roffar åt sig en bunt rykande färska Serienytt (nummer 16/76) direkt från tryckpressen. Visst är det väl Rolv? Jag tänker utgå ifrån det i alla fall, han är väldigt lik Rolv som var populär i Sverige vid den här tiden.
Marve såg vi i serien Fleksnes Fataliteter som gick i Sverige i sex omgångar 1972-1982 och gjorde succé. Långfilmen Den siste Fleksnes kom 1974 och gjorde succé även den. En sista säsong av serien gjordes 1988 och så ett allra sista avsnitt 2002. Jag minns serien mycket väl och tyckte den var jättekul! Jag ska banne mig köpa DVD-boxen en vacker dag. Rolv var som sagt väldigt populär på 70- och 80-talet så han dök ofta upp i rutan, bland annat i en liten roll i Göta Kanal 1981.
Tidningen han girigt roffar åt sig är alltså Serienytt och den läste jag aldrig. Den kändes kanske lite för vuxen och tråkig, med intetsägande namn och oklar inriktning. Dessutom lades den ned 1983 så alla ex jag såg var ju redan gamla.
Annonsen är helt underbar! Men om det visar sig att det inte är Rolv på bilden blir ju detta inlägg något märkligt.
Buffalo 8/77
He-Man – nu snackar vi! Jag älskade He-Man när jag var liten! För den som inte förstår hur coolt He-Man är är det omöjligt att förklara. Det bara är coolt.
En rolig detalj är att manusförfattarna till den tecknade TV-serien inte kunde enas om vilka som var Masters of the Universe. Var det de goda eller de onda? Jag skulle tro att de flesta utgår ifrån att det är de goda som avses men i ett tidigt avsnitt säger He-Man i inledningen ”Together we defend Castle Grayskull from the evil Masters of the Universe”. I övriga avsnitt säger han ”Together we defend Castle Grayskull from the evil forces of Skeletor”. Den svenska översättningen ”Universums giganter” slog aldrig igenom.
Jag är lite förvånad över att det kom till Sverige redan 1983, jag skulle ha tippat på ett par år senare. Men den här annonsen säger inget om hur många gubbar som fanns, eller om slotten och tigern kommit ännu. Det fanns visst böcker i alla fall.
Priset 69:75:- känns riktigt billigt. Jag har för mig att jag fick ge 99:- för Man-At-Arms 1988. Men se… det stämmer ju på pricken!
Fantomen 22/83
Ingen mindre än snöprinsessan Barbie flyger här fram över vidderna med sitt hundspann. Dotter till isdrottningen i Narnia måhända? Skumt och fult litet minislott där i bakgrunden, ser ut att vara gjort av Moon Sand.
Mest intressant med den här annonsen är att den är helt fri från färgen rosa. Och roligast är texten ”…där det bara går att ta sig fram med hundsläde. Snöprinsessan Barbie och hundsläden säljs var för sig”. Haha, vilken ironi! Man kan köpa dockan men utan hundsläden kommer hon inte kunna ta sig fram!
Bloggens första annons som inte är från Fantomen, kors i taket.
Kalle Anka & C:o 49/82
Nog för att texterna jag skriver är fantastiska, men det viktigaste med den här bloggen är ändå bilderna. De visas redan nu i väl tilltagen storlek, större än i de flesta bloggar. Men ibland vill man ta en närmare titt och kanske läsa en liten text i en annons. Därför kan man nu klicka på bilderna och se dem ännu större (ca 720 pixlar breda). Det är något som jag vet kan tänka mig är efterfrågat.
Vissa inlägg har också små, relaterade bilder infällda i texten. Dessa kan man också klicka på för att få upp i full storlek. Se exempel i inlägget om Vira Blåtira.
Vira Blåtira var väl 80-talets läsk nummer ett? Klockrent namn och kraftiga färgämnen så tungan blev läckert blå. Hicka Persika minns jag bara till namnet och figuren medan de övriga helt har fallit i glömska: Halla Ballou, Kiviga Kruse och Halka Banalka.
Dessa drycker fanns 1984–1988 och sålde väldigt bra, åtminstone Vira Blåtira. Den gjorde en kort comeback 1997–1999 men gick tydligen inte lika bra då. Enligt vissa smakade 80-talets Vira Blåtira ”tutti frutti” medan 90-talets version smakade mer som skumbanan. Om det stämmer är det ju ett kardinalfel – återlansera en klassiker men ändra smaken! 2010 kom Vira Blåtira tillbaks igen, tack vare Vasa Bryggeri. Deras variant har skumbanan-smaken och när jag frågade dem om den påstådda ”original-tutti-frutti”-smaken svarar de att så vitt de vet har den alltid endast haft en smak, nämligen banan.
Inte så mycket att säga om teckningen men… figurerna är ju spritt språngande nakna! Hicka dessutom med stjärtskåra som går upp över magen. Kalle Anka och Nalle Puh går ju runt utan byxor men det här tar priset.
Annonsen verkar gå ut på att ta fram en figur till en ny smak. Eller till någon av de andra tre smakerna, om de inte redan hade figurer? Men då borde de väl ha varit med på festen i annonsen? Jag har inte hittat någon uppgift om ifall alla fem smaker lanserades 1984 eller om någon kom senare men Hicka Persika fick ju sin figur först 1986 enligt texten. Jag skulle i alla fall inte tro att det blev någon ny smak under det sista året 1988 men jag har hittat dessa två mystiska burkar i samma serie (Falkens Fantasiland) men ingen mer info om dem. Tävlingsbidrag?
Coola Boy
Zocke Zoda
Men nu undrar ni ju alla: hur gick det i tävlingen då? Och har du kollat upp det? Ja, jag har kollat upp det. En vän gick till Kungliga Biblioteket, letade fram Expressen från 26 juni 1987 och hittade annonsen här till höger (klicka för större bild). Hela 5000 bidrag(!) och 50 vinnare presenterade men ingenting om någon ny figur eller smak. Alla teckningar var förmodligen skitfula.
Fantomen 8/87
Det här är mitt äldsta nummer av Fantomen och med råge den äldsta annonsen i bloggen hittills. 80-talsreklam? Nej, det är det ju inte men det bryr jag mig inte om.
För här halvligger ju själve Björn Borg på en massagebänk med endast en handduk (ok, klocka, hals- och armband också) på sin magra kropp. Han läser Buster 19/74. Serien med honom själv började i 11/75 så det är inte den han läser. Han ser road ut, men gesten ser ut att säga ”nej, din sopa!” eller ”hur kunde han missa det där läget?”.
Så här på hösten -75 var Björn 19 år men redan en etablerad stjärna, med segrar i Franska öppna, US Pro och Swedish Open under bältet. De fem raka Wimbledon-segrarna låg ännu i framtiden.
Jag är helt ointresserad av sport, men med en sporttokig bror läste jag väldigt mycket Buster under 80-talet. Att Björn Borg haft en egen serie kände jag dock inte till, jag antar att den lades ned senast 1983 då Björn lade racketen på hyllan. Fin annons ändå, men rubriken ”Game, set…” kunde slopats, och den röda texten kunde varit vit och legat snyggare.
Fantomen 17/75
Åh nej, clowner igen! Nu är det Marabou som släppt lös tre vanskapta och fula gubbar. Det är bara hemskt tycker jag. Ogillade dessa clowner även då det begav sig, men gillade mjölkchokladen. Numera tycker jag den är alldeles för sötsliskig.
Det knasiga med den här annonsen är dels att clownerna håller i en vit påse mot vit bakgrund så att den inte syns. Om de bara ritat en tunn kontur eller gjort den ljusblå eller ljusbrun eller något! Dels är det knasigt att clownerna tydligen ska få en tom godispåse och sedan själva fylla den med saker som någon annan valt.
Generöst att kora 200 vinnare, hur många rätta svar kan tänkas ha kommit in egentligen?
Fantomen 7/87
Fräscht så det gnistrar om det! Sor-Bits kommer jag inte ihåg, det verkar vuxet och icke-godis-aktigt (sockerfritt rent av) så jag ignorerade det nog. Det fanns tydligen i alla tänkbara mintsmaker och hade en minimalistisk förpackningsdesign. ”Individuellt förpackade”, är det bra eller mest irriterande? Lite skeptisk till den bruna färgen.
Själva annonsen är lite tråkig och oansenlig. Det som sticker ut är det röda ”DIN” i rubriken och jag antar att det syftar på att det finns många olika smaker och att alla kan hitta sin personliga favorit. Det budskapet förvaltas inte alls i bild dock, utan de olika smakerna nämns i en fotnot. Jämför med Hubba-Bubbas annonser, som alltid visar bilder på de olika smakerna.
Men det som verkligen stör mig är att det är en dansk förpackning. Var det verkligen helt omöjligt att fixa en bild på den svenska? Eller var det dansk text på den som såldes i Sverige också?
Fantomen 4/87
Messmör har jag aldrig smakat men från ungefär Dalarna och norrut verkar det vara väldigt populärt att ha på mackan. Jag har ingen personlig relation till vare sig björnen eller smöret men tror inte att det är något för mig – jag har som princip att aldrig smaka på något som jag inte gillade vid 10 års ålder. Av någon anledning är förpackningen och marknadsföringen riktad mot barn och sånt är ju lite intressant. Varför gillar barn messmör mer än vuxna? Det verkar inte särskilt sött och onyttigt utan består mest av vassle så det är ju inte jordnötssmör direkt.
Teckningen tycker jag är fin, jag tänker på scenen i Sällskapsresan II – Snowroller där den slemmiga schweiziska värdshusvärden Rudi Katz åker nedför backen med en ryggsäck full med baguetter. Filmen kom två år innan den här annonsen så jag tänker utgå ifrån att illustratören inspirerades av den scenen.
I övrigt är det i vanlig ordning en för lång text där tre avsändare försöker övertyga läsaren om att messmör är gott, att man ska gå i skidskola hos SYSO och att man ska bo på Sunwing (SunTrip?) hotell. För säkerhets (hepp!) skull klämde man in Fjällsäkerhetsrådet som fjärde logotyp. Dagens glosa: ”kont”.
Fantomen 4/87